Kan knappt fatta det själv men min älskade Johnny blev till salu och jag kunde inte tacka nej. Älskar den hästen så fruktansvärt mycket. Från och med nu kan ni följa oss på den nya bloggen johnnyochjag.blogg.se!
Anledning till min tystnad den senaste tiden beror på att det har hänt något stort. Jag vågar inte skriva vad förrän det är helt klart men snart så. Säger bara: OMG!!!!!
Har ni sett dokumentären Buck som gick på SVT häromveckan? Om inte kan man fortfarande se den på SVTplay (länk). Såg den precis och måste säga att jag blev positivt överraskad. Trodde inte att den skulle vara så bramen ville se den bara för att det var hästrelaterat. Kan inte säga att jag tycker att allt han håller på med är superhumant eller att jag skulle göra likadant själv i alla lägen men jag lärde mig en hel del och blev väldigt sugen på att lära mig mer om horsemanship och det han håller på med.
Buck Brannaman var mentor till Robert Redford under inspelningen av "Mannen som kunde tala med hästar". Dokumentären (som endast är tillänglig i 18 dagar till på SVTplay) beskrivs såhär:
Buck Brannaman har utvecklat en enastående, och mycket framgångsrik metod, att hantera och träna hästar. Den går ut på att kommunicera med hästarna med hjälp av ett lyhört ledarskap och utan straff. Till vardags reser han mellan rancher, där han lär ut metoden till hästägarna. Han tillbringar större delen av året på vägen, utan sin fru och sina döttrar. Bucks barndom var osäker. En missbrukande far misshandlade honom och hans bror, och de tvingades uppträda med allehanda tricks. Vändningen kom när en fotbollstränare, efter ha sett ärren på Bucks rygg och ben, hjälpte honom att komma vidare och få en fosterfamilj.
Helt plötsligt har jag tre stallplatser på g och flera hästar, haha. Håll tummarna!
Har idag provridit en fullblodsvalack på 19 år som är jättesnäll och go men lite lat. Han kan jag kanske få ha någon månad i taget och det skulle kännas skönt! Att inte ta på sig för mycket på en gång liksom. Det finns ju trots allt en liiiten risk att jag skulle känna att det blir för mycket att ha egen häst. Inte så stor risk kanske, men som sagt... väldigt liten. Haha.
Trivs bra med fullblodet och känner mig trygg med honom för han är så genomsnäll. Men samtidigt skulle jag hellre vilja ha en liiite mer framåt häst. Det var väldigt jobbigt att rida honom för att man fick ligga på hela tiden men han var skön att sitta på i alla gångarter. Jättehärlig galopp när den väl var i bra tempo. Tror säkert jag kan utvecklas med honom en del ändå.
Sen har jag ev. en annan häst på gång som jag skulle kunna bli medryttare på samt två hästar som står 10 mil härifrån som jag kanske ska åka och provrida i veckan, som jag också skulle kunna ha en kortare tid till att börja med, typ 3-4 månader eller så.
Jag har hittat en billig och bra stallplats! Och så fort jag hittade den började igen det smått maniska letandet av häst att fylla den med. Det går lite upp och ner och det jobbigaste är väl nästan att alla bra hästar finns så långt bort. Och det ahade ju varit enklare om man hade körkort. Men hur som helst, som det ser ut nu skulle jag kunna komma undan med runt 3000-3500 per månad inkl allt och det borde jag kunna fixa!
Jag letar mest efter foderhäst som ska lånas ut kortare tid (högst 6 mån typ men gärna möjlighet till förlängning) eller häst att hyra. Någon som har några tips? Redan länsar HästNet, Bukefalos, Medryttare.nu och diverse uthyrningssajter. Men alla tips mottages tacksamt. <3
Nej, det blev inget med foderhästen. Det hade blivit alldeles för dyrt och sen så var det en del andra saker som gjorde att jag tvekade. Var lite ledsen efteråt för ibland känns det liksom som att det är omöjligt! Nu var jag helt inne på att mest skrota runt ett tag och inte vara så träningsinriktad, liksom bara öva på att vara i sadeln och bygga upp balans och muskler mer.
Istället ser det ut som att hösten kommer att få bli fylld med privatlektioner för det är det enda alternativet jag har till ridning just nu. Det ger ju massor så det är ju inte fy skam egentligen om det inte hade varit för att det var så himla dyrt! Om jag vill rida en gång i veckan blir det ju iaf 2000 kr/mån och jag har visserligen inte något problem att lägga de pengarna på min ridning, men de flesta kan ju nästan ha en egen häst för de pengarna!
Här där jag bor kostar det billigaste stallet + mat och hovis minst 4 000 kr i mån. It´s crazy!! Ingen som vill dela häst?
Snart ska jag i alla fall till Spanien igen och då hoppas jag det blir lite ridning. Längtar!!
Har ni sett att Perfect Sit of Sweden har kommit med en ny produkt? Perfect Heel! Jag har hört talas om deras produkter tidigare, med Perfect Sit och Perfect Shoulders men inte känt att det varit något för mig eftersom att jag redan sitter perfekt... Hahaha nä, skoja bara. Det hade varit kul att prova dem också men inget jag känner är akut just för min del, däremot skulle jag VERKLIGEN behöva få hjälp med att trampa ner hälarna mer! Skulle vara grymt kul att prova Perfect Heel pga det.
Produkten funkar så att man fäster tyngder i hälen och därför automatiskt trampar ner den mer. Man kan välja hur mycket vikt man ska ha där (upp till 900 gram) och det följer med olika tunga tyngder. Priset är 599 kronor och det är egentligen inte alls dyrt men jag känner inte att jag kan lägga de pengarna just nu. Jag rider ju inte ens regelbundet! Kanske om det blir den där foderhästen :) Om någon hör talas om någon som säljer begagnade så säg gärna till!!
Jag har kommit på att en av anledningarna att jag inte trampar ner hälen så mycket är nog för att jag har väldigt korta muskler i vaderna, det gör att benen gärna "drar ihop sig". Så rent fysiskt kan jag inte trampa ner hälen jättemycket. Men allt beror inte på det, det är nog lite vana också.
Jag har läst olika "recensioner" av produkten och det verkar som att man kommer djupare i sadeln och får längre ben när man använder den. Det låter ju också toppen!
Så här skriver företaget själva om produkten: "Perfect Heel är en skänkelvikt vars funktion hjälper dig att komma ner i sadeln, inta en rätt position med sänkt häl och långa, avslappnade skänklar."
En sak som jag har tänkt på är det här med att det skulle vara "töntigt" att hålla på med hästar. En sak är väl om typ killarna i klassen tyckte det när man gick i 4:an liksom. Men jag är fan över 30 och ändå är det fortfarande likadant!
Om jag berättar för någon bekant att jag rider och håller på med hästar får jag ofta reaktionen att man inte förstår riktigt "det där med hästar" eller så. Det är lite konstigt tycker jag för att varför är det så just med hästar, inte andra djur. Om jag skulle säga att jag jobbar på hunddagis tex, då skulle ju inte folk säga "jag har aldrig förstårr det där med hundar". Haha. Det är typ mer ok att gilla hundar och katter än hästar. För det blir automatiskt töntigt med hästar. Varför?
Samma sak med moppe vs häst. Moppekillar som ska typ rejsa förbi när man rider ut för att visa hur tuffa de är, och anser att det är skitlöjligt att hålla på med hästar. Men det är ju betydligt mycket farligare att rida än att åka moppe, haha. Så himla töntigt när man tänker efter! Men en häst kan du ju inte dyra lika lätt som en moppe, hur duktig ryttare du än är, eftersom att hästen har en egen vilja och en extrem styrka. Blir den rädd och vill fly, ja ni hajar. Det är ju inte så att det händer på en moppe direkt.
Ännu en parallell man kan dra är den inom sportvärlden, hur stor skillnad det är mellan en sportgren där man "bara" är en människa som utför den. Te.x. löpning, simning, tennis, golf, you name it! När man arbetar med djur så kan ju vad som helst hända. Ändå sitter "smarta" människor och klankar ner på ridsporten och säger att hästen borde få medaljen och inte ryttaren osv. Detta har visserligen inget att göra med att hästsport skulle vara töntigt men ändå.
Varför tror ni att det är så här? Är det bara okunskap? Eller att det sitter kvar från låg- och mellanstadiet då killarna (främst) tyckte det var larvigt att tjeje höll på med hästar för att det blev så "puttenuttigt" (och de själva hade svårt att visa känslor och istället valde att spela fotboll eller slåss)?
Typiskt också! Jag som legat i soffan hela dagen hade glömt bort att det skulle vara webbsändningar från dressyr-SM i dag! Lyckligtvis kan man se finalen i morgon! Sändningarna visas på tidningen Ridsports hemsida för ni som är sugna! :)
Charlotte Haid Bondergaard tog hem förstaplatsen i kvalet, som var idag (lördag). Hon fick 69,340 procent. 1,5 procent efter henne kom Eva Ulf.
Idag skulle jag ha provridit den eventuella foderhästen men blev sjuuukis, så det blev inställt. Tur i oturen kanske för regnet har vräkt ner hela dagen och det finns ju roligare väder att rida i! Men vi ska boka en ny tid nästa vecka så hoppas på att det blir braa..
En fråga till er som har häst, hur gör ni när ni är sjuka? Låter ni era hästar ta en extra vilodag om ni verkligen inte orkar rida, eller fixar ni så att någon annan hjälper er? Och om man är jättesjuk en hel vecka liksom, hur gör man då? Alltså det kanske är helt naturligt för er som har häst men jag är jätterädd att jag ska ta hand om en häst och inte kunna ge den vad den behöver liksom. Men det är ju säkert olika från häst till häst också, en del kanske mår bra av att skrota i hagen några dagar ibland och en del kanske bli tokiga om de inte får daglig stimulans.
Åhh haha råkade hitta en så söt bild på en häst med en kattkompis och började sedan googla efter fler. Älskar verkligen söta djurbilder och speciellt när det är olika sorters djur som är kompisar. Så himla gulligt!
Vilken är er favorit? Min är nog den sista (de ser så himla nöjda ut!), tätt följt av tvåan, sexan och nian. ^^
Igår kände jag mig lite uppgiven för att alla mina senaste hästplaner gått i graven. Hästen jag skulle kolla om medryttarskap är tydligen halt och ska inte ridar de närmaste månaderna och det där med att hyra häst per timme gällde bara om man red fasta lektioner där. Buuhu!
Jag blir liksom lite uppretad av detta. Hur jäkla svårt ska det vara att hitta en häst att rida 1-2 ggr i veckan? Det verkar som det är omöjligt i Stockholm! Mitt i denna ilska så tänkte jag, "äh, jag kollar lite foderhästannonser". Och hittade en jättebra som bara behöver hjälp några månader, vilket vore perfekt för mig. Lite "prova på" att ha egen häst liksom! Ska dit och provrida på fredag! Wohoo! Håll tummarna att det går bra nu! Jag förväntar mig inte allt för mycket eftersom att det har skitit sig så många ggr, haha. Men hästen verkar i alla fall suuuuupersnäll och mysig och det är faktiskt prio ett just nu, att hitta någon som jag kan lita på. Jag ska ju inte direkt rida Grand Prix ändå ;)
Åhh så himla ridsugen! Inte har jag något inplanerat heller. Jag läser mycket hästbloggar och är så himla avis på alla ni som har egen häst! <3 Vill också! Men det är lite upp och ner med det där. På ett sätt tror jag ändå det är bra att jag väntar lite med egen häst. Skulle bara vilja kunna rida när jag vill!
Har inte hört någon än ang nya medryttarhästar men hittade en himla bra grej häromdagen! Det är en ridskola här i närheten som "hyr ut" sina hästar för 200 kr per gång. Alltså istället för att man rider för instruktör får man låna en häst och rida själv. Aldrig sett att ridskolor gör så förut men good for me! Det är en jättefin anläggning också och ligger jättebra till så jag ska kolla upp det. Vet inte vad de har för krav och så, för jag antar att de inte lånar ut hästar till vem som helst eller utan ridvana. Jag ska även kolla där om man kan få hoppa in i ridgrupper ibland om man vill det. Håll tummarna will ya!? :)
Om några veckor kommer jag åka till Spanien igen också. Ni som har följt min blogg ett tag vet ju att jag varit där i perioder och ridit mycket. Nu vet jag inte om det kommer att vara för varmt för att rida. Det är över 30 grader varje dag där nere nu. Men hoppas kunna rida någon gång iallafall, får väl boka in något tidigt på morgonen! Saknar Lorenzo och Rosa, de två som jag brukade rida mest där. <3
Lusitanon Rosa ser lite trött ut.
Första gången jag red Lorenzo. Han är andalusier (kartusier).
Vet inte om jag har skrivit om denna bok men hittar inte något inlägg om den så jag kör på helt enkelt!
Hästens kropsspråk av Susan McBane
Jag köpte denna bok för ett par månader sedan för jag kände att jag ville lära mig mer om hästens kroppsspråk och hur man kan lära sig att tyda det. Det var dock inte riktigt så boken var uppbyggd. Jag trodde det skulle vara mer rakt på sak typ "om hästen frustar är den glad" eller så. Men det är mer en typ av presentbok skulle jag säga. Väldigt lättläst med småinfo här och där om allt från hästens ursprung, dess flyktbeteende, flockbeteende och behov. Visst står det endel om kroppsspråket men inte så som jag trodde. Den är trevlig hur som helst men skulle inte rekommendera den till någon som är väldigt kunnig inom hästar då den är väldigt basic. Jag är ju lite i den fasen att jag läser allt och alltid lär mig något även om jag redan kan mycket i grunden. Så för mig funkar den. Men skulle gärna hitta en annan bok som verkligen tar upp hästens kroppsspråk.
Yey! Min kompis Mia som vann Stjärnornas hoppning i Globen förra året ska vara medi år igen. Hon är precis som jag, gammal hästtjej som tagit upp ridningen igen på "gamla dar" (läs 30-årsåldern, haha). Därför är det lite extra kul att följa henne!
Hon sjunger i grymmaste hårdrocksbandet Crucified Barbara. Kolla in Mia Coldhearts blogg här. Hon kommer säkert blogga om alla träningar och så inför hoppningen. :) Förra året körde hon stafetthoppning med legenden John Whitaker!
Så här skriver tidningen Ridsport på sin hemsida:
Nu börjar truppen till Stjärnornas hoppning - där kändisar från den "vanliga" världen tävlar i hoppning - i Globen att ta form. Och det är en hel del nya namn inför årets upplaga.
Truppen brukar ändra utseende under hösten, men till den inledande kick-offen hos Louise Haaga på Skästa finns åtta kändisar med på listan. - Vi tänker köra en riktig boot camp med dem på Skästa. Alla är i stort sett helt klara, det är bara Erik Saade som inte är helt hundra. Men vi tror han kommer att vara med, säger Louise Haaga.
Stjärnornas hoppning 2012 Ola Rapace - skådespelare Erik Saade - sångare Peter Magnusson - komiker, skådespelare, programledare och manusförfattare Sara Varga - sångerska, låtskrivare och DJ Sofia Wistam - programledare Tobias Karlsson - dansare Caroline af Ugglas - konstnär, sångerska och körledare, stilvinnare 2011 Mia Coldheart - sångerska, vinnare 2011
Hej hörni! Jag har tänkt på det här med att utvecklas som ryttare och jag har verkligen inget tålamod haha. Jag vill kunna allt nu! Eller ja, inte allt! Jag vet att man aldrig blir fullärd, men jag vill bli bättre bättre nu nu nu! Så jag undrar helt enkelt om det är någon som har tips på hur man utvecklas på snabbast sätt? Är det bara att rida så mycket som möjligt, läsa så mycket som möjligt... Eller är det någon som har mer specifika tips? Tips på bra hästböcker (fakta)? Tar även tacksamt emot tips (som jag skrivit förut) om övningar man kan göra från marken som stärker ens ryttarkropp! T.ex. övningar för starkare mage/bål/rygg, balans m.m. :)
Som jag skrev så gick det inte sådär superbra på min första medryttardag. Jag kände att jag hade dålig balans (han bryter av lätt i galoppen och har ganska orytmisk trav om man inte ligger på hela tiden) och kände mig inte alls som en bra ryttare. Men jag tänkte att det säkert skulle bli bättre nästa gång. Efter det har jag funderat, dels på om hästen är för "svår" för mig. Alltså han är verkligen världens klippa, så himla genomsnäll, och jag har ju ridit honom ca 5 ggr på privatlektion och känt att det går bättre och bättre och att vi klickar och så. Men nu kändes det liksom, jag vet inte, svårt? Och jag kände på mig att ägaren kanske ville ha en duktigare medryttare.
Jag har också funderat på om det är värt att åka 1,5 timme för att komma till stallet. Det finns sååå många stall i närheten där jag bor och det måste ju gå att hitta en häst närmare. Men jag behövde inte ta beslutet själv för idag hörde hästens ägare av sig och sade att jag inte var den som hon sökte.
Det är ju trist så klart men som sagt kände jag det på mig redan. Det känns ju dock lite som att jag inte är tillräckligt bra, fastän jag vet att det inte är direkt så. Jag menar alla är ju på olika nivåer och jag går inte ut med att jag är ett proffs direkt. Jag bygger fortfarande upp muskler och balans och det tar tid. Jag har utvecklats supermycket under det här året, från att varit superrädd att ramla av samt att vara svimningsfärdig efter ett ridpas till att känna mig mycket säkrare och starkare. Jag skulle egentligen behöva rida en riktig läromästare! Men problemet är ju att de som har superfina hästar brukar väl vilja ha duktiga ryttare. De som vill ha en ryttare på min nivå kanske mest är sådana som vill ha hjälp med skogsridning och alltså jag tycker inte det är sååå kul! Just nu tycker jag det roligaste är att rida på bana och utvecklas och sånt. Sen är det klart att man kan varva med skogsridning men det är ju två heeelt olika saker. Och om man bara rider 1 (högst 2) ggr i veckan och betalar typ 2000kr/mån (som det kostar i Stockholm iaf) så vill jag inte bara rida ut. Nåväl, ska nog hitta på någon bra lösning på detta. Självförtroendet har fått sig en liiiten törn av detta, det måste jag erkänna. Men jag vill ju utvecklas och bli bättre så himla gärna! Och det är ju inte så att jag är nybörjare, jag red ju från jag var superliten tills jag var 13 år, så jag har mycket kunskap men inte alla muskler, kondition + balans.
Kanske borde läsa denna. Någon som läst den?
Sååå, nu har jag ingen medryttarhäst längre! Däremot pratade jag med en tjej för någon månad sedan som har häst här i närheten av mig som sökte medis så jag ska kolla med henne om det fortfarande är aktuellt. Hon verkade gullig och hästen var superfin (typ dressyrhästmodell). Den hade haft en skada i några månader men kanske kan jag hjälpa till med igångsättningen.
Har inte hunnit skriva men igår var min första medryttardag! Det var kul att rida igen och det gick halvbra. Inte skitbra och inte skitdåligt. Skriver mer om det en annan dag!