hästterapi

Jag kände att jag var tvungen att skriva av mig någonstans. Jag har blivit hästtokig. IGEN! Det var cirka 17 år sedan jag slutade med ridningen, hästarna och de frekventa stallbesöken. De har alltid funnit i bakhuvudet och i mina återkommande drömmar. Men nu är de tillbaka även i fysisk form. Åhhh vad underbart det är. Som en kär gammal besatthet som kommer tillbaka. ;)

Just nu rider jag inte någon fast stans. Utan letar mig runt och tar alla tillfällen jag kan få. Håller på att eventuellt bli medryttare på några Varmblodstravare här i närheten. Skulle vara perfekt för de är snälla och bra att börja på, plus att det är nära till stallet. Pepp!