hästterapi

Åhh saknar finaste Johnny Boy, min bästaste häst. Ja, inte min då, men ändå! Han är så fantastisk och snäll och gosig och social. One of a kind helt klart! Lugnare fullblod får man leta efter ^^

Han bor alltså i Sverige och jag är ju inte där nu. Men så fort jag kommer hem (vet dock inte alls när det kan bli) så kommer jag åka och hälsa på honom.

Ser faktiskt på dessa bilder att jag redan har fått en mycket bättre sits. Det är ju kul!

Synd att han är så svår att rida bara. Han är f.d. galopphäst som för knappt ett år sedan köptes av en vän till mig. Fast jag lärde inte känna henne förrän slutet av sommaren, och därigenom Johnny. Han har haft mycket problem med hälta, hovbölder, mage o.s.v. under tiden vi har känt varandra så antingen har det varit att jag inte kunnat rida honom p.g.a. det och när han väl har varit ok i benen så har det ändå inte gått för han är för svår för mig helt enkelt. Men jag har skrittat honom några gånger, och framför allt i början av min "comeback" så var det ju mer än tillräckligt att få "åka" lite ;) Och han är ändå trevligast när man gosar med honom, så jag får väl nöja mig med det :)